Bygglovsbeslutet avseende Kebal 1:33 överklagas!

Flera överklaganden av bygglovet för Kebal 1:33 förbereds

De klagande riktar in sig på att kommunen, vid bygglovsbeslutet, inte fullt ut tagit hänsyn till bestämmelserna i detaljplanen.
I motiveringen till varför bygglov skall beviljas har den handläggande tjänstemannen undvikit att överhuvudtaget beröra några, enligt de klagande, klockrena avvikelser från den purfärska detaljplanen.

Vilka avvikelserna är återkommer vi till när vi tagit del av de slutgiltiga överklagandena.

Publicerat i Politik | Lämna en kommentar

Sverige räddar klimatet?

Som i så många andra sammanhang vill vi svenskar vara föregångare. Nu är det vi som skall rädda klimatet, trots att våra sammanlagda utsläpp närmast kan jämföras med en fjärt i universum.

För att uppnå målet skall vi, sluta köra bilar som drivs av diesel eller bensin. All uppvärmning med olja skall bort. Flyga är det inte tal om och kött skall vi inte äta eftersom kossorna fiser. Färjor, passagerarbåtar, kryssningsfartyg, fraktfartyg, fiskebåtar, bogserbåtar och småbåtar som inte drivs med el måste fasas ut.
För att inte tala om alla långtradare som i hundratusental fyller våra vägar.

Naturen skall översvämmas av vindkraftverk som ingen vet livslängden på. Ingen verkar heller veta hur man avvecklar dem. Återvinning??
Tak skall förses med solceller eller solpaneler som heller ingen vet livslängden på.

I fortsättningen skall vi åka tåg om vi inte har tillgång till en elbil.
Att en elbil kostar skjortan synes inte bekymra de flesta klimatpropagandisterna. Inte heller tycks man bekymra sig om att tid är något värdefullt för många människor.
Den som vill se sig om i världen och är hänvisad till att åka tåg måste ha orimligt gott om tid.

Hela denna operation skall göra oss fossiloberoende men samtidigt kraftigt elberoende.
Samtidigt skall vi avveckla kärnkraften och någon utbyggnad av vattenkraften blir det inte tal om.
Och här, i vår lilla kommun, kan vi inte ens ordna så att den nya hybridfärjan kan laddas med elström.

Samtidigt håller man på och tjafsar om en gasdriven sopbil.

Publicerat i Politik | 10 kommentarer

Har vi blivit en nation av fuskare?

Utredning efter utredning visar hur miljarder av våra skattepengar försvinner till bidragsfuskare.

Det finns säkert en och annan som fått ett felaktigt bidrag beroende på att ett eller annat misstag begåtts, men det torde utgöra undantagen.
Mängden av felaktigt utbetalda bidrag hör till kategorin planerat fusk.

Det finns snart inte ett enda socialt bidrag där inte samvetslösa personer gör allt de kan för att utnyttja systemet.
Man VAB:ar och jobbar samtidigt.
Assistansersättningar betalas ut till fullt friska personer.
Felaktiga inkomster uppges när man söker bostadsbidrag.
Sjukskriven och jobbar samtidigt.
Rent skattefusk.
Riksdagsledamöter som fuskar med bidrag.
Skenskilsmässor med delat boende, bostadsbidrag, men bor ändå ihop.
Exemplen är otaliga och oroande.

Samtidigt som detta pågår blir det allt svårare för många pensionärer att få sin ekonomi att gå ihop. Det är, rent ut sagt, för jävligt.
Senaste läste vi om en familj som levt på sjukbidrag i flera år men samtidigt drivit ett företag men ”internationell” anknytning.

Det måste bli ett slut på detta fuskande och jag är helt övertygad om att en bättre kontroll, utan vidare, skulle betala sig.

Publicerat i Politik | 5 kommentarer

Oavsett valresultat, Bivin lika nöjd!

Det spelar ingen roll hur få röster Miljöpartiet lyckas skarpa ihop, Bivrin ser alla val som en framgång.

Det gick inget vidare i riksdagsvalet, EU-valet blev en riktig flopp och kommunvalet en ren katastrof.
Det verkar inte finnas det som liknar eftertanke hos den mannen. Det gäller att hela tiden plocka upp sämre resultat att jämföra med. Om inte det passar kan man alltid hänvisa till vissa utvalda opinionsundersökningar som visade på ännu sämre resultat än det man i verkligheten uppnådda. Se där en framgång, trots allt. Floppen i EU-valet trollar han bort genom att trassla in sig i hur bra det gick i Tyskland!!
Katastrofen i kommunvalet förklarades med att man inte nådda fram med sitt budskap.
Tänk, jag tror att det var precis tvärt om, man nådde verkligen fram och blev genomskådade av väljarna.

Om man skärskådar Miljöpartiets agerande och uttalande ser man ett parti som byter åsikt hur som helst.
I en insändare skrev man: Det dåliga samtalsklimatet har inneburit att fokus ofta hamnat på att söka meningsskiljaktigheter istället för att hitta kompromisser och breda lösningar. Det är allvarligt för en kommun som behöver breda överenskommelser i viktiga frågor, inte minst när det gäller detaljplanering och bostadsbyggnation.

Vad som hände med dessa ” kompromisser, breda lösningar och breda överenskommelser” i Båtviken överlåter jag till er läsare att fundera över.

När det gäller Skeppsbroplatsen har Miljöpartiet ändrat åsikt så ofta att de tappat all trovärdighet.
Detta skrev man vid ett tillfälle: Canningplanen är en annan högaktuell fråga för centrum. Här har Miljöpartiet svängt i sin ståndpunkt, från att vara emot till att vara för att bygga på Skeppsbroplatsen
Nu låter det så här: Skeppsbroplatsen är kommunens bästa läge och borde göras om till torg, park och central badplats för allmänheten!

Resultatet av de tre senaste valen och uttalanden från partiföreträdarna visar att det blir allt tydligare att Miljöpartiet i Strömstad saknar både trovärdig politik och ledningsfunktion.

Publicerat i Politik | 3 kommentarer

Analys av ett valresultat!

Valet till EU-parlamentet gav, i Strömstad, flera ganska märkliga svar.

Jämförelse med förra EU-valet
I, till exempel Skee, tidigare ett stark centerfäste (fram till förra valet till kommunfullmäktige) fick Sverigedemokraterna hela 27,3 % av rösterna.
På Koster, ett normalt starkt folkpartifäste, rasade liberalerna ner till 3,8 % och i Skee och Strömstad norra gick det ännu sämre.
Däremot lyckades centern bättre på Koster än i någon annan del av kommunen.

Kristdemokraterna var, tillsammans med SD, det enda parti som gick fram i alla kommundelar medan miljöpartier förlorade röster överallt.
För sossarna och vänstern gick det både upp och ned med sammanlagt små förändringar totalt sett. Minus 0,9 respektive 0,6 %.

FI förlorade överallt utom i den norra kommundelen där en marginell framgång på 0,2 % kunde räknas hem.
Moderaterna tappade på Koster men gick för övrigt fram i alla kommundelar.

Intressant jämförelse kommunvalet 2018 – EU-valet 2019
Moderaterna: Kommunvalet 16,05, EU-valet 12,40
Centerpartiet 11,02 resp. 12,30
Liberalerna 11,27 resp. 4,20
Kristdemokraterna 6,60 resp. 10,00
Socialdemokraterna 27,46 resp. 22,00
Vänsterpartier 5,04 resp. 5,30
Miljöpartiet 4,69 -resp. 10,70
Sverigedemokraterna 14,43 resp. 19,60
Feministiskt Initiativ 3,38 resp. 2,10

De resultat som sticker ut är liberalerna ras och framgångarna för SD och KD.
Även MP:s resultat sticker ut, men det visar bara att väljarna har ett betydligt större förtroende för partiet när det gäller EU än när det handlar om lokal politik.
Att varken sossarna eller moderaterna lyckades nå samma nivå som i kommunvalet torde tillskrivas det faktum att deras valrörelser lämnar en del övrigt att önska.

Publicerat i Politik | 2 kommentarer

Se hur lätt man kan förtydliga ett budskap!

Åsa, det här kanske hade räckt för att lugnet skulle sprida sig i centrum?
Går det i Grebbestad så går det givetvis även här.
Publicerat i Politik | Lämna en kommentar

Ytterligare en förvaltning som inte följer nämndens beslut!

Av dagens debattinlägg i Strömstads Tidning kan man sluta sig till att Barn- och utbildningsförvaltningen inte följt nämndens beslut.

I anledning av den starkt kritiserade skolutredningen skriver förre ordföranden och förre vice ordföranden, bland annat:
Huvudsyftet var inte att spara pengar, inte heller att peka ut ”icke lönsamma skolor”. Ambitionen var att belysa alternativ och konsekvenser i ett bredare perspektiv än om barnen kan beredas plats på annan skola och möjlig besparing som följd av detta.

En direkt parallell till hur Miljö- och byggförvaltningen hanterade beslutet om en ny detaljplan i Båtviken. Inte heller där ansåg förvaltningen att man behövde följa nämndens beslut. Till skillnad mot vad som nu sägs om skolutredningen höjdes då inga röster om att förvaltningen gått sina egna vägar. Bivrin, Gutke och Sundemar lät sig köras över av en illa påläst planförfattare.

Under förutsättning att Kerstin Karlsson och Hans-Inge Sältenberg har rätt i sina påståenden verkar det som om tjänstemännen i BUF helt missuppfattat, eller misstolkat vad nämnden fattat beslut om.

Det verkar vara dags för politiken att ta det fulla ansvaret för utvecklingen och säkerställa att förvaltningarna följer fattade beslut. I annat fall riskerar man att det lagstadgade politiska styret i kommunen äventyras. Det finns, dessvärre, tjänstemän som gärna vill vara med och bestämma och styra utvecklingen men det ingår inte i deras uppdrag.
Därför måste rollfördelningen klargöras, ännu en gång.

Publicerat i Politik | 13 kommentarer

Så gick EU-valet i Strömstad

En bild säger mer än tusen ord.
Två klara förlorare, L och MP och två klara vinnare, SD och KD.
Tendensen tycks ha varit att väljarna gav tummen ner för det parti som ville ge mer makt till EU och tummen upp för det parti som ville tvärt om.

Publicerat i Politik | 1 kommentar

Aldrig har så många haft så få att tacka för så lite.

Jag fick en mejl där det ifrågasätts om det inte föreligger någon form av korruption vid hanteringen av Båtvikenärendet.

Jag vägrar tro att så skulle vara fallet, det finns andra och mera näraliggande förklaringar till varför det gick snett.
Flera samverkande faktorer gjorde att Båtvikenplanen blev en av de sämsta vi sett på länge.

Om vi försöker bena ut vad som egentligen hände kan vi konstatera att redan när den dåvarande politiska majoriteten beslutade att, i strid mot förvaltningens rekommendationer, upprätta en ny plan var man ute på hal is. Uppdraget till förvaltningen var inte tydligt nog och det banade väg för vad som komma skulle.

Lite historik
Men låt oss titta lite i backspegeln. Den ”gamla” planen från 2001 var det egentligen ingen som hade några negativa åsikter om, med ett enda undantag, planen saknade en uppdaterad plankarta. I övrigt förekom inga åsikter om planens innehåll och bestämmelser.
Vän av ordning tycker då kanske att det beslut som fattades 2015 skulle resultera i att en ny plankarta upprättades, en plankarta som korresponderade med planbestämmelserna.
Men så blev det ju alls inte.

Uppdraget
Uppdraget att arbeta fram en ny plan gavs till en orutinerad, tunnelseende, tjänsteman som saknade den moraliska kompass som krävs när många viljor skall sammanvägas.
Den av förvaltningen utsedde tjänstemannen gick, med hull och hår, in för uppdraget. Det faktum att man kanske borde inriktat sig på att få fram en ny plankarta var inte i närheten av vad planförfattaren ville åstadkomma. Han hade, sannolikt, ambitionen att visa sin duktighet genom att skapa en helt ny plan, från grunden.
Således gick han till verket genom att omedelbart
SKROTA ALLA BESTÄMMELSER I DEN GAMLA DETALJPLANEN.
Bestämmelser som storlek och utformning av byggnader, områdets särart, avstånd till gränser, taklutningar, placering av byggnader, allt kastades på sophögen.
Nu skulle inga av de tidigare bestämmelserna längre gälla och anledningen blev omedelbart uppenbarad för grannarna.

Svartbygge

Ett svartbygge blev mall för en ny plan
Om inte merparten av alla tidigare bestämmelser togs bort skulle byggnaden på Kebal 1:33 aldrig kunna få ett bygglov.
Här gällde alltså för planförfattaren att skapa något som, inte i första hand var ägnat att tillfredsställa behovet hos merparten av de boende inom området, utan att använda sig av ett svartbygge som mall för hur en ny plan borde se ut.
Det torde vara första och förhoppningsvis sista gången förvaltningen lägger ett svartbygges alla avvikelser till grund för en ny detaljplan.
Bara tanken på att pådyvla ett stort antal fastighetsägare bestämmelser de aldrig efterfrågat är så uppseendeväckande att det borde resultera in någon slags Lex-plan-rutin för framtiden.

Politisk och professionell passivitet
När så den politiska majoriteten inte ens reagerade på det första utkastet till ny plan och heller inte tjänstemännens chefer agerade för att eliminera de värsta grodorna bäddade det för konfliktsituation som alls inte hade behövt uppstå.
Det var först sedan kommunstyrelsen satt ned foten som lite av tokigheterna försvann.
Men då hade merparten av de omkringboende redan höjt sina röster.
Nittio procent av de berörda fastighetsägarna protesterade. Till ingen som helst nytta, skulle det visa sig.

Det gick som det gick därför att
1. En orutinerad tjänsteman gavs alltför fria händer
2. Tjänstemannens chefer brast i sitt uppdrag att leda och övervaka arbetet
3. Den politiska majoriteten brydde sig inte
Därför kunde resultatet bara bli ett när en ny plan tillskapades. En plan som saknar förankring hos merparten av de boende inom området och som, på ett flagrant sätt, åsidosätter varje förnuftig tanke på att värna om likvärdiga rättigheter.
I andra sammanhang hade detta inte ens varit möjligt men det kommunala planmonopolet eliminerade överordnade myndigheters möjligheter att ingripa.

Sammanfattningsvis tror jag alltså inte att det förekommit några påvisbara oegentligheter i samband med att den nya planen togs fram.
Dock är det fullständigt kristallklart att planen, på ett uppseendeväckande sätt, gynnar de två enskilda fastighetsägare som betalat.
På grannarnas bekostnad.

Publicerat i Politik | 9 kommentarer

Dags att rikta fokus på en annan viktig fråga!

Efter att Båtvikenplanen och eventuella skolnedläggningar debatterats på sociala medier vill jag väcka en annan mycket viktig fråga.

Maten till våra äldre

Sedan den gamla majoriteten, efter att flera partier ändrat åsikt, beslutat bygga ett så kallat Multikök har informationen praktiskt taget försvunnit helt.
Tidningen lovade för flera månader sedan att följa upp frågan men inget har hänt.
Informationen från kommunen har varit lika bristfällig.

Jag vill hävda att måltiderna på ett äldreboende är, för många, dagens höjdpunkter och inget kunde vara bättre än om de äldre tillåts vara med när måltiderna prepareras. Exempel finns på många andra platser men i Strömstad har man inte velat ta till sig av de erfarenheterna. I vart fall inte hittills.
Vi vet att flera av de partier som tidigare var i opposition inte gillade ett Multikök, men vi vet inte hur man agerar nu. Vill man gå på Socialstyrelsen rekommendationer eller är pengarna viktigare än den personliga omsorgen.

Snart kommer makrillen och inget vore väl trevligare än om vi kunde få ge de gamla, som levt hela sitt liv vid kusten, upplevelsen att känna doften av nystekt makrill.

Låt oss tillsammans gå i bräschen för att de gamla skall få sin mat tillagad där man bor och dessutom möjlighet att vara med när maten lagas.

Publicerat i Politik | 9 kommentarer

Inget annat var väntat!

Som befarat beviljade nämnden idag bygglov för Kebal 1:33.

Den gamla majoriteten hade, genom att driva igenom en synnerligen kontroversiell plan, riggat för att bygglov skulle kunna beviljas, även om det rådde viss osäkerhet in i det sista.

Fastighetsägarens halmstrå var att han skickat in ritningar som eliminerar ett par av de klara avvikelser som fanns i den första ansökan.
De på ritningarna gjorda förändringarna har ännu inte genomförts så nu åligger det förvaltningen att kontrollera att så sker.
Om inte kommer ägaren till Kebal 1:33 inte att få något slutbevis och då är det inte mycket bevänt med ett bygglov.

Ledamöterna från KD och SD var inte nöjda med beslutet utan reserverade sig. Utformningen av reservationen skall man återkomma till i samband med att protokollet justeras.

Nästa steg blir nu att Vägföreningen och minst en granne kommer att överklaga bygglovet.
Det man främst inriktar sig på är att man i detaljplanebeskrivningen lagt in en föreskrift om avstånd mellan byggnad och väg, men inte ritat in motsvarande föreskrift på plankartan.
Vidare ser man anledning att ifrågasätta varför dagvattenhanteringen från Kebal 1:33 inte behandlats. Normalregeln är att dagvatten skall omhändertas på egen tomt och inte som i detta fallet släppas ut i ett vägdike med risk för översvämningar längre ner i området.

Vi kommer så långt det är möjligt att återkomma med utformningen av de överklaganden som är att förvänta.
Länsstyrelsen kommer att begära kommunens ställningstaganden till överklagandena och även där kommer vi att redovisa innehållet.

Publicerat i Politik | 7 kommentarer

Bristande insikt om vad som menas med god sikt!

I bygglovsärendet för Kebal 1:33 försöker förvaltningen ta udden av Vägföreningens kritik angående avståndet mellan vägen och svartbygget.

Förvaltningen skriver:
I syfte att få en god trafiksituation i korsningen har siktförhållandet
studerats i planbeskrivningen och redovisats på kartor med sikttrianglar.
Av sikttrianglarna framgår det att sikten i den aktuella kurvan är god och
enbart sträcker sig ut över punktprickad mark.
Avståndet från byggnad till gränsen bedömer MBF även är tillräckligt för
att kunna underhålla byggnadsverket.
Vid en samlad bedömning anser MBF att byggnadens placering inte torde
innebära några andra olägenheter vad det gäller sundhet, trafiksäkerhet,
brandsäkerhet eller att åtgärden motverkar ett lämpligt bebyggande av
området. Åtgärden bedöms uppfylla kraven i 2 kap 6 § PBL och 2 kap 9 §
PBL.

Med denna ”sikttriangel” anser förvaltningen att man bevisat att sikten i den aktuella kurvan är god

För mig verkar det som om man fallit för det gamla begreppet
”Om kartan inte stämmer med verkligheten är det kartan som gäller”

I detta tillfälle torde förvaltningen vara tämligen ensamma om den uppfattningen.
Siktförhållandena i den aktuella kurvan är inte, som förvaltningen påstår, god, den är usel vilket framgår med all önskvärd tydlighet av bilderna nedan.
Man har, från förvaltningen, inte visat den minsta respekt för vägföreningens åsikter, varken under planskedet eller nu när bygglovet prövas.
Vägföreningen har en stort ansvar för att vägarna är så trafiksäkra som möjligt, ett förhållande som förvaltningen negligerar när man anser sig veta bäst själv.
Förvaltningens egenkomponerade expertutlåtande illustreras genom en enkel rutad triangel. (Se bild ovan)
Hade man, innan man ritat in denna figur, bemödat sig om att studera förehållandet på plats hade resultatet sannolikt blivit ett helt annat.


Den som, på fullt allvar, anser att sikten i den aktuella kurvan är god gör klokt i att, så snart som möjligt, boka tid hos en optiker.

Publicerat i Politik | 11 kommentarer

Det är i morgon det skall hända, svart skall bli vitt!

Mycket talar för att Miljö- och byggnämnden, vid torsdagens sammanträde, kommer att bevilja Kebal 1:33 bygglov.

Om så sker kan, förre ordföranden, Bengt Bivrin (mp) bygga på den stolthet han redan tillkännagivit efter att han aktivt medverkat till att en av fastighetsägarna inom planområdet blivit mångmiljonär.
Den nya plan som Bivrin anser vara ett mästerverk när det gäller planläggning har dessutom skapat förutsättningar för att göra ett av kommunens mest omtalade svartbygge vitt som snö. Och i morgon skall det ske, är det tänkt.

I tillfälle bygglov nu beviljas utgår vi ifrån att Bivrin, som är en av kommunens flitigaste twittrare, låter menigheten få veta hur oerhört stolt han är över att ha medverkat till att det åstadkommits en ny plan i Båtviken.
En plan i avsikt att utveckla möjligheterna för åretruntboende.”
Då måste det betraktas som en ren paradox att den som blir mest misshandlad av den nya planen är den ende åretruntboende inom hela planområdet. Sättet på vilket man i planen hanterat den fastigheten är inte bara oskickligt utan rent av skamligt. Och för detta känner Bivrin stolthet!

Två fastighetsägare betalade tillsammans ca 300.000 kronor för planen. Den ene av dem gick hem med en vinst på femton miljoner, den andra fick sitt svarta bygge vitt. Även det en icke föraktlig värdestegring.
Inte undra på att Bivrin känner stolthet, hur ofta får man möjligheten att medverka till att nya miljonärer skapas.
Att det skett på grannarnas bekostnad verkar inte bekymra Bivrin det allra minsta. Här gällde det att visa lojalitet mot dem som betalade, även om besluten skulle komma att drabba andra orättvist.

Men, riktigt till vägs ände kommer man ändå inte att nå, även om bygglov beviljas i morgon. Mark- och miljödomstolen kommer att få pröva ärendet och det skulle inte förvåna mig om man därifrån avkräver kommunen besked om varför man i planbeskrivningen föreskriver något som man sedan inte anser sig bunden av.
Det är knappast troligt att MMD låter sig nöjas med förvaltningens förklaring: ”Denna typ av småmissar uppstår tyvärr ibland vid planläggning men är så ringa att de i princip saknar betydelse.”

Under hela denna långa tid som debatten om Båtviken pågått har Bivrin varit ganska tystlåten, det finns kanske en anledning till det.

Publicerat i Politik | 11 kommentarer

Var går gränsen för ynkligt beteende?

Den gamla majoriteten lyckades med minsta möjliga röstövervikt driva igenom en ny plan i Båtviken.

Syftet var att samtliga överträdelser som gjorts av svartbyggaren på Kebal 1:33, i ett slag, skulle elimineras.

När så detta hinder övervunnits och planen vunnit laga kraft ser svartbyggaren ljust på framtiden och söker, i mars, bygglov i enlighet med den nya planen.
Den nya majoriteten upptäcker omgående att, trots att en ny plan upprättats, följer inte svartbygget planbestämmelserna.
Bygglovsansökan visade på två klart definierbara avvikelser varför majoriteten yrkade att ärendet skulle återremitteras.

Döm om min förvåning när jag, i protokollet kan se att Bengt Bivrin (Mp), Morgan Gutke (C) och Kerstin Karlsson (L) motsatte sig återremissen. Nu med hjälp av Lars-Erik Kristiansen från moderaterna!!
Det räckte alltså inte att man redan i den nya planen lagt sig på rygg för svartbyggaren, nu var man villig att gå ännu längre, genom att bevilja bygglov utan att ens följa den plan man själva drivit igenom.
Agerandet är ynkligt och tyder på att man har dålig respekt för Plan- och bygglagen.

Ny ärendehantering
Efter återremissen återkommer nu ärendet till nämnden den 23 maj och, ser man på, de avvikelser som majoriteten påpekat och som var anledningen till återremissen skall nu vara eliminerade. Till och med svartbyggarens advokat noterar att det, denna gång, inte skall vara något som hindrar att bygglov beviljas. Underförstått, man var redan i mars klart medveten om att den ursprungliga ansökan inte stämde med den nya detaljplanen.

Varför de ovan uppräknade personerna var villiga att bevilja bygglov i mars, trots klockrena avvikelser, kan man bara spekulera om, men mycket tyder på att man inte brytt sig om att läsa på de handlingar som fanns i ansökan och jämfört dessa men nu gällande planbestämmelser.
Om det är så, mycket talar för det, har man, från dessa personer, lagt i dagen en inställning till gällande detaljplaner som borde vara främmande för varje enskild ledamot i Miljö- och byggnämnden.
Det finns ingen ursäkt för att fatta lagvidriga beslut. Det finns heller ingen ursäkt för att vara dåligt påläst.

För oss, som är ombud för, inom planen, förfördelade fastighetsägare, är Bivrins, Gutkes och Karlssons agerande bara ytterligare ett bevis för att man, från den gamla majoriteten även fortsättningsvis fullständigt skiter i om rättvisa uppnås. Dessbättre är deras maktinnehav till ända och vi ser nu en majoritet med en helt annan inställning.

Publicerat i Politik | 4 kommentarer

Är vatten och avlopp på Koster en pseudofråga?

VA-frågan på Koster har stötts och blötts i årtionden.

Den ena idén efter den andra har lanserats men inget är ännu bestämt. Heltäckande lösning med ledningar från fastlandet eller lokala lösningar, ingen vet i dag vad som kommer att hända.

Ett vet man, i alla fall.
Efter att under snart fyrtio år haft möjlighet att ta del av diverse bygglovsansökningar har jag kunnat konstatera att ingen enda av dessa (hoppas inte minnet sviker mig nu) har någonsin haft några problem med varken vatten eller avlopp när de redovisat sina ansökningar.
Det finns alltid vatten att tillgå och avloppet ser man aldrig några problem med.

Det är först sedan förvaltningen börjar studera ärendena lite mera ingående som det visar sig att det kanske inte är riktigt så enkelt som den sökande vill låta påskina.
Inte sällan och numera allt oftare slutar utredningarna med att avslag föreslås.

Därför är det viktigt att Koster får en hållbar lösning på VA-frågan. De ”enkla” lösningar som presenterats lämnar en del övrigt att önska och framförallt saknar man redovisning av de ekonomiska konsekvenserna för de boende. Varje Kosterbo måste därför fråga sig, hur mycket kommer en ”enkel” lösning att kosta mig och min familj?

Man vet att ledningar från fastlandet kostar multum men jag tror att man skall vara mycket försiktig innan man påstår att ”enkla” lösningar är detsamma som billiga lösningar.
Vatten är livsmedel och kvalitetskraven därmed omfattande.
Det enda vatten som finns att tillgå på Koster är det som faller ner i form av regn och snö vilket begränsar tillgången.
Visserligen kan mängden färskvatten öka om man installerar avsaltningsanläggningar men då är vi oceaner ifrån ”enkla” lösningar. I vart fall när det handlar om kostnader.

Även avlopp måste hanteras miljömässigt riktigt och kraven på enskilda reningsverk är lika stora som på kommunala anläggningar. Med allt vad det betyder kostnadsmässigt.

Om Koster skall kunna utvecklas så som Kosterborna själva vill gäller det därför att ha is i magen och seriöst värdera de olika alternativen.
Vill man ha stor inflyttning till Koster måste man också ta i betraktande att förbrukningen av vatten kommer att öka. I synnerhet när man inriktar sig på barnfamiljer.

Väl fungerande Vatten- och avloppssystem är själva grundbulten för att ett samhälle skall kunna växa och utvecklas. Det finns inga ”enkla” lösningar.

I sak betyder det att all annan utveckling på Koster är beroende av hur man löser VA-frågan. Kommer man inte fram till ett effektivt omhändertagande av avlopp och dessutom säkerställer tillgången på färskvatten riskerar utvecklingen att stanna av helt och då hjälper det inte hur många idéer man än presenterar i avsikt att öka befolkningen på öarna.

Slutsats:
VA på Koster är ingen pseudofråga, utan helt avgörande för Kosters utveckling.

Publicerat i Politik | 3 kommentarer

Kosterborna är fantastiska!

Man måste faktiskt beundra Kosterborna.

Med entusiasm och iver jobbar man för att försöka utveckla samhället. Idéerna är så många och så mångfacetterade att de ibland blir svåra att greppa.
I den senaste debattartikeln, publicerad i Strömstads Tidning, presenterar man mängder av aktiviteter ägnade att säkra öarnas framtid.

Man talar om ett Ö-centrum vid Ekenäs, invandrare som tar sig an det avsomnande jordbruket, utvecklat självstyre med kansli på Koster, planerings- och förvaltningsorganisation placerad på Koster, bro eller brygga över Kostersundet etc. etc.
Man vill ta tillvara kunskaper som finns hos de delårsboende och man vill att förbindelserna med öarna skall genomgå en ”metamorfos”.

De saknas alltså inte idéer om hur man vill att Koster skall utvecklas och för att det skall bli möjligt, enligt de senast presenterade förslagen, krävs ganska omfattande kommunala insatser. Kosterborna står för idéerna, skattebetalarna står för finansieringen.
Inget fel i det, om ekonomin tillåter.

En fundering man alltid får när massiva idéer om Kosters utveckling lanseras är att delårsboende räknas som en nästan oersättlig resurs medan deras direkta inflytande begränsas till att komma med förslag eller ställa sina kunskaper till Kosternämndens förfogande. De tillåts inte bli medlemmar i nämnden eftersom de inte är skrivna på Koster.
Medlem i nämnden kan alltså bara den bli som är mantalsskriven på Koster och då inträffar det paradoxala, ganska många är faktiskt skrivna på Koster, men bor en stor del av året på fastlandet.

Kanske det vore ett första steg i Kosters utveckling om man kunde få dem som är skrivna på Koster att bo på Koster, året runt.

Publicerat i Politik | 1 kommentar

Det blir inget bygge på Canning under denna mandatperioden!

Sedan det klargjorts från Tekniska förvaltningen att det pågår en mängd arbeten förknippade med Canning kan vi sluta oss till att det inte blir någon byggstart under denna mandatperiod.

Tekniske chefen skriver följande:
I vintras meddelade planavdelningen att de bedömer att det behövs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till detaljplanen på Canning vilket medför att en granskning skjuts framåt i tiden.
Arbetet med framtagandet av MKB pågår nu under våren och så snart MKB:n varit ute på samråd och eventuella synpunkter inhämtats kan planhandlingar revideras och detaljplanen sändas ut på granskning. En granskning av detaljplanen beräknas i dagsläget preliminärt till kvartal 1 2020.

Därefter följer en period då påpekanden gjorda vid granskningen skall värderas och kommenteras och eventuellt resultera i revidering av planen.
Först därefter hamnar man i ett läge då planen kan antas.
Efter antagandet kommer, med all sannolikhet, planen att överklagas, en process som har en tendens att ta mycket lång tid.

Med det sagt torde politiken behöva inrikta sig på andra projekt som kan skapa förutsättningar för att bostadsbyggandet skall komma igång.

Publicerat i Politik | 2 kommentarer

Känner ni stolthet nu?

Detta inlägg är riktat till politiker som lät sig manipuleras att genomföra en av de sämsta detaljplaner som skapats i denna kommun.

Jag är och har hela tiden varit djupt involverad i händelserna i Båtviken och anser att jag är tillräckligt bra påläst för att påstå det jag nu påstår.
Det som hänt i Båtviken är en osund utveckling baserad på politisk okunskap parad med manipulerande tjänstemäns oförmåga att inse sin egen begränsning.

Vi har visserligen fått till oss att ni aldrig läser denna blogg men samtidigt hört att ni via omvägar får reda på vad som skrivs. Då finns ändå möjligheten att budskapet når fram.

Båtviken är ett område bebyggt med företrädesvis fritidshus och i dagsläget är bara ett enda hus bebott året runt.
Utvecklingen av området var ganska stillsam under många år. Man byggde till sina fritidshus lite då och då, inget märkvärdigt med det, ganska normalt faktiskt.
Så ville man, från kommunen, styra upp lite bättre och då gjorde man en ny plan år 2001. Planen kom att innehålla bestämmelser ägnade att skydda och bevara området och dess bebyggelsekaraktär.
Väl tänkt och inga protester. Visserligen gjorde man inte en ny plankarta 2001 men det betydde inte mycket i sak, det mesta fungerade ändå och de byggnationer som genomfördes skedde utan protester från grannarna.
Inget av det som byggdes överklagades.
Ända fram till år 2004 när ansökan om Mastodontbygget på Kebal 1:33 kom upp på nämndens bord.

I ett slag förändrades hela situationen och i det som tidigare varit en lugn oas för fritidsboende revs nu känslorna upp ordentligt.
Trots att ansökan innehöll praktiskt taget alla tänkbara avvikelser från gällande plan ansåg den kommunala tjänsteman som var handläggare att inget hindrade nämnden att bevilja bygglov.

Redan här påbörjades den manipulation som kommit att prägla förvaltningens agerande helt sedan den dagen.
Trots att byggnaden, bland annat, var för stor, hade felaktig utformning, var för hög och dessutom placerad på fel plats på tomten ansåg handläggaren att bygglov skulle beviljas och så blev det.
Bygglovet överklagades naturligtvis omgående, innan man ens hunnit riva den gamla stuga som fanns på tomten. Ägaren till Kebal 1:33 brydde sig inte utan hade fortlöpande kontakter med den handläggande tjänstemannen som, enligt ägaren, gav tydliga indikationer om att det var praktiskt taget riskfritt att bygga. Manipulationerna fortsatte således och nu involverades även ägaren som, trots att han visste att han tog en jätterisk att starta bygget utan ett lagakraftvunnet bygglov lät sig påverkas av den kommunala tjänstemannen.

Och inte nog med det.
Kommunens bygglovshandläggare ansåg sig veta mer om hur Plan- och bygglagen skall tolkas än vad Länsrättens ledamöter kunde tänkas komma fram till och därför bestämde hans sig för att vara med när byggnadens läge markerades ut på tomten.
Detta gjorde han trots att bygglovet var överklagat.
Om han åtminstone hade låtit bli att engagera sig i själva utsättningsarbetet hade lite av respekten kunnat finnas kvar, men den förlorades där och då.
Vid ett senare möte jag hade tillsammans med handläggaren och ägaren lät handläggaren undslippa ”Jag visste att detta med utsättningen skulle komma att vändas emot mig”.
Ja, vad hade han väntat, att politikerna skulle göra vågen för en handläggare som underlåter att varna en bygglovssökande från att starta ett bygge utan lagakraftvunnet bygglov. Kanske gjorde den gamla nämnden det, den nya gjorde det inte och över tid kom handläggarens sammanlagda tillkortakommanden att resultera i att han fick avsluta sin tjänst i kommunen.

Bygglovet upphävdes
Det måste ha upplevts som en formidabel käftsmäll när det stod klart för handläggaren att Länsrätten upphävde bygglovet.
Inte blev det bättre senare, efter att kommunen, tillsammans med ägaren, bestämt sig för att överklaga till Kammarrätten bara för att finna att man där hade samma uppfattning som Länsrätten redovisat, bygglov skulle inte beviljas. Kammarrätten kompletterade sitt yttrande med att ännu fler avvikelser från gällande plan eliminerade möjligheten att bevilja bygglov.
Överklagandet passerade igenom länsrätt och kammarrätt och bygglovet undanröjdes men då var huset redan färdigbyggt och taget i bruk.

Nu var goda råd dyra, hur i helvete skall vi klara oss ur detta dilemma resonerade man på förvaltningen.
Då kläcker en planarkitekt den briljanta idén att föreslå nämnden att göra en helt ny detaljplan för hela Kebalområdet, fler än 200 fastigheter. Då skulle man, enligt arktitekten ”Ta sitt ansvar och läka det man beviljat på Kebal 1:33”
I slutet av år 2006 köper den dåvarande nämnden förslaget och beslutar att planlägga enligt tjänstemannaförslaget. Resultatet av ytterligare en manipulation.

Men 2006 var det valår och en ny majoritet kom att ta makten i nämnden. En nämnd som, skulle det visa sig, inte alls ville låta sig manipuleras.
Ganska snart in på den nya mandatperioden beslutade därför en helt enig nämnd att avbryta planarbetet eftersom man dels insåg att det inte skulle leda till framgång men även att kostnaderna skulle bli så höga att de omöjligen kunde få belasta skattebetalarna.
Beslutet togs inte väl emot av tjänstemännen som kände sig överkörda men sannolikt mest besvikna över att de tappat förmågan att styra nämnden efter egen vilja.

Under åren som följde överöstes nämnden av skrivelser från ägarens advokater som inte drog sig för att påstå precis vad som helst. Mycket av det som skrevs blev också rättsligt prövat och ägaren förlorade, varje gång.
Till slut mynnade ärendet ut i att nämnden föreslog att det felaktigt byggda skulle rivas och en process om detta inleddes. Ägarens advokater fortsatte skriva och hotade nu kommunen med miljonskadestånd.

Nu tar vi oss fram ytterligare en tid och befinner oss i en ny mandatperiod som tog sin början 2015. Ny nämnd delvis befolkad med ledamöter med en helt annan inställning.
Nu skulle, helt plötsligt, svartbygget räddas genom att en ny plan upprättades. Inte för hela Kebalområdet som planarkitekten föreslog 2006 utan för ett begränsat området runt svartbygget. Bengt Bivrin (MP) ordförande i den nya nämnden och tidigare i opposition stödde förslaget trots att han tidigare uttryckt att det enda rätta var att det felaktigt byggda skulle rivas.
Detta gjorde han också emot den då handläggande tjänstemannens rekommendationer. Han kom senare, bland annat i fullmäktige, att gå upp och berätta hur bra han tyckte om tjänstemännen och hur illa han tyckte om att de blev kritiserade i sociala medier.

Det var Bivrins helomvändning som resulterade i att manipulationerna från tjänstemännen kom att återupptas i en omfattning som inte förekommit sedan perioden innan 2007.

Med den minsta tänkbara majoriteten i nämnden (en röst) beslutades således 2015, i strid mot förvaltningens förslag, att starta ett planarbete med syfte att lagliggöra svartbygget på Kebal 1:33.
Nåväl, det är majoriteten som bestämmer och även om man inte tyckte om förslaget fanns inget annat för oppositionen att göra än att reservera sig och gilla läget.

Då kanske man skulle kunna tro att förvaltningen, när de fick nämndens uppdrag att planlägga, verkligen gjorde det enligt nämndens beslut. Inte en chans, tyvärr.
Nu fortsätter manipulationerna och planarkitekten upprättar ett planförslag, inte enbart i syfte att lagliggöra Kebal 1:33, utan dessutom genom att föreslå inskränkningar för andra fastighetsägare i en omfattning som aldrig tidigare skådats.
Det förs, under ärendets gång, täta samtal mellan planförfattaren och de två fastighetsägare som, genom avtal med kommunen, skall svara för plankostnaderna.
Varje önskemål uppfylls med råge och de betalande ägarna får planen till påseende innan någon annan har sett den. Planförfattaren vill veta om det kanske finns ytterligare önskemål att uppfylla ”I så fall finns det tid att göra ändringar”.
Att någon av de övriga 17 fastighetsägarna kanske också hade uppfattningar var inget som planförfattaren ägnade det allra minsta intresse, fokuserad som han var att uppfylla kraven från dem som betalade.
Om andra hade åsikter fick man väl framföra dem när planen ställdes ut för samråd. Tyckte planförfattaren, uppenbarligen.

Han lät dessutom, i en insändare i tidningen, påskina att den som hade avvikande mening om hans sätt att hantera planprocessen skulle betraktas som mindre vetande.

Man kan ha respekt för att dessa två ägare gärna ville ha sin vilja igenom, man ansåg kanske att man betalat för det. Men ändå inte riktigt.
Den ene ägaren tyckte att alla inom planområdet skulle vara med och betala eftersom han menade att ”den nya planen kommer att ge rättigheter åt alla med stora möjligheter att bygga mer, dela tomter och tjäna pengar”.
Ingen av de övriga gick på den finten och verkligheten skulle visa att de gjorde helt rätt.
Ty vad hade hänt om de tre fastighetsägarna i dalgången betalat för att senare få nedkört i halsen att det blev inga alls fördelar för deras del, bara nackdelar.
Däremot fick den som ville att alla skulle vara med och betala alla sina yttersta drömmar uppfyllda i den nya planen. Så till den milda grad att han efter att planen vunnit laga kraft kunde sälja sin fastighet för FEMTON MILJONER KRONOR.

Den majoritet som har det yttersta ansvaret för att denna plan överhuvudtaget kommit till stånd säger sig känna stolthet över vad man åstadkommit.

Här är de fem ledamöter i nämnden som beslutade att det skulle upprättas en ny plan i Båtviken.
(Tysklind finns med på bild enbart för det korkade uttalandet om vad som menas med en modern plan.

Vi minns mycket väl Tore Lomgårds utläggning i fullmäktige över hur fantastiskt bra denna plan var och hur väl förvaltningen lyckats med uppdraget och vi glömmer aldrig Lars Tysklinds floskler om vad som menas med modern planläggning.

När så Bengt Bivrin uttrycker stolthet över att han lyckats få till denna plan utan att han själv inser hur erbarmligt dålig den är vill man bara må illa.
Att känna stolthet över att man utsatt andra människor för ett rent övergrepp ligger så långt ifrån mänsklig empati som man bara kan tänka sig. Oceaner ifrån vad en normal människa förknippar med det Miljöparti Bivrin företräder.

Att hela förfarandet, från början till slut, underblåst genom diverse manipulativt agerande från tjänstemän i förvaltningen, ger en ännu bittrare smak i munnen och inte blir det bättre av att samma tjänstemän nu tar till gråten och helst vill sjukskriva sig.

Är det inte ganska betecknande egentligen att nu, när man ser facit av denna illa genomförda plan väljer alla ansvariga politiker att tiga.
Nu är det ingen som ställer sig upp och förklarar hur stolt man är över vad man åstadkommit. (Utom Bivrin då som inte verkar inse vilket ansvar han hade för denna soppa.)
Ingen öser beröm över en förvaltning som åstadkommit en plan som hänsynslöst kör över kommunmedborgare.

Var finns ni nu herrar Tysklind, Lomgård, Sundemar, Gutke ?
Och alla ni andra som aningslöst röstade igenom planen i fullmäktige.
Alla ni som tyckte att detta skulle bli så bra.
VARFÖR VÄLJER NI ATT TIGA?
Det kan väl inte vara så att det dåliga samvetet har börjat göra sig påmint efter att det senaste valresultatet visade vad medborgarna, bland annat, ansåg om ert sätt att acceptera ett rent överfall på tre oskyldiga fastighetsägare.

Kan ni känna stolthet över att ha ställt er bakom en detaljplan som medger att man inom detta område kan bygga hus som får se ut precis hur som helst. De enda restriktioner som finns är storlek, höjd och placering på tomt. Sen får huset se ut hur som helst. Runt, helt i glas, 7,5 m högt, inga problem.
Att man dessutom noterar att denna plan skall utgöra mall för all kommande planläggning inom hela Kebalområdet borde få flera av dem som bor där att rysa.
Dessbättre kommer det aldrig att ske eftersom den nu genomförda planen är så dålig att ingen nuvarande eller kommande majoritet skulle komma på den infamt korkade idén att lansera motsvarande inom resten av Kebalområdet.
Även om en eller annan planarkitekt i framtiden ånyo skulle försöka manipulera nämnden.

Publicerat i Politik | 25 kommentarer

DETTA ÄR DET ULTIMATA BEVISET FÖR ATT DET FÖRELIGGER EN KVALIFICERAD SÄRBEHANDLING!

Utsnittet från plankartan gällande Båtviken visar tydligt vad det är fråga om.
Här ser man hur utstuderat man begränsat möjligheterna att bygga på de tre tomter som är belägna mellan svartbygget och havet.

Lars Tysklind (L) ansåg, när han kommenterade planförslaget, att här kunde man se att detta var ”en modern plan” där alla fått möjlighet att använda så stor del av tomten som möjligt för att bygga på.
I motsats till ”gamla planer” som kraftigt begränsade var man fick lov att bygga.

Att man ändå, i denna nya plan, behållit prickmarken för tre fastigheter ges ingen annan förklaring än att en byggnation på den bortprickade marken skulle kunna begränsa utsikten från svartbygget.
Så var det med den friheten, Lars Tysklind.

Men initialt var planförfattaren beredd att gå ännu längre.
I det första förslaget till plankarta hade man, utöver att behålla all prickmark, infört specialbestämmelser om hur högt man skulle få bygga på dessa tre tomter.
Istället för den generella regel man föreslagit för alla övriga tomter skulle man, på just dessa tre tomter, inte få bygga alls lika högt.
Återigen ett oblygt försök att gardera utsikten från svartbygget.
Efter samrådet tvingades man ta bort denna orättvisa höjdbestämmelse men det visar ändå hur långt man var beredd att gå för att tillfredsställa en svartbyggare.

Åke Sundemar (L), tillskyndare till den nya planen, var tidigare stadsarkitekt i kommunen och som sådan kommunens representant när den tidigare planen upprättades 2001.
Åke Sundemar ställde sig då bakom följande notering i planen från 2001:
Eventuella störningar föranledda av planändringen begränsas till sådana som har med utsikt och perspektiv mellan närbelägna tomter att göra. Störningar av den nämnda typen får dock en tomtägare inom ett tätbebyggt område normalt sett tåla.

Men det var då det.
Nu gällde det att till varje pris skydda och bevara utsikten från svartbygget och då blev planförfattare och den dåvarande politiska majoriteten helt överens.
All skrivning om att man måste tåla att utsikten kan försämras måste bort.

Och så blev det.

Publicerat i Politik | 3 kommentarer

Är kommunala tjänstemän untouchable?

Många får utstå kritik när man inte lever upp till ställda mål.

Lagspelare poängbedöms efter matcher och den granskande journalistkåren delar frikostigt ut plus- och minustecken. När en spelare inte får ihop tillräckligt med plustecken föreslås utbyte till annan spelare. Sälja den gamla och köpa en ny. Höjdhoppare som river ut sig på låg höjd eller längdhoppare som trampar över kritiseras för inte ha tränat tillräckligt. Kanske dags att lägga av.
Tränare som inte kan få sitt lag att prestera på topp får silkessnöret.

Politiska ledare bedöms och förtroendesiffror publiceras månatligen.
När någon befinner sig i utförsbacke i opinionen kommer, som ett brev på posten, krav på avgång. Ut med det gamla, in med det nya.
Kritiken mot politiker som haft handen i syltburken är inte nådig.
Ministrar som inte fungerar byts ut hur lätt som helst.

Företagsledare eller bankchefer utsätts för svidande och närgångna intervjuer när media granskar deras förehavanden.

I vår lilla ankdamm gäller en annan tingens ordning
När någon tar sig före att framföra kritik mot någon eller några kommunala tjänstemän uppfattas det inte sällan som ett regelrätt gerillaangrepp.
Istället för att bemöta kritiken med sakargument börjar man genast tala om hur kritiken skapar en dålig arbetsmiljö och att risken för sjukskrivningar är överhängande.
Sällan eller aldrig ser vi någon kommunal tjänsteman som självkritiskt noterar att det hen producerat kanske inte var så bra.

Vi ser inom den kommunala tjänstemannakåren olika sätt att hantera ärenden. Ibland sker det helt enligt nämndens beslut men det kan lika gärna var så att tjänstemannen lägger sin egen tolkning på beslutet och då kan vad som helst hända.
Som till exempel när en planarkitekt går helt utanför ramarna och i en ny plan föreslår att 16 fastighetsägare skall ges fördelar medan 3 fastighetsägare ges nackdelar. Ett arbetssätt som saknar förankring i det politiska beslutet.

Nu är det så väl ordnat att tjänstemannen själv inte verkar behöva klä skott för det inträffade, hen kan alltid skylla på politikerna eftersom det är dessa som fattat beslutet.
Men det går inte att bortförklara att förslaget har tagits fram av tjänstemannen och när det då visar sig att den applåderande politikerskaran är synnerligen liten och sannolikt inte särskilt väl påläst borde det kanske ha lett till en stunds eftertanke.
Gjorde jag rätt här, behandlade jag alla så rättvist jag kunde, gav jag speciella förmåner till några enskilda fastighetsägare eller fick alla lika mycket.
En väl fungerande och rutinerad tjänsteman borde, efter att självkritiskt granskat sitt eget arbete, insett att det kanske inte blev så bra, trots allt. Dessvärre fanns det en politisk majoritet som inte heller kände sig manad att granska underlaget och då blev det enkelt att köra igenom det utan ändringar.
Visserligen tvingades man till några ändringar sedan andra politiska organ och allmänheten fått ögonen på handlingarna. Tyvärr blev inte ändringarna av den omfattning att planen, av alla berörda fastighetsägare, kunde uppfattas som likvärdig.
Ändå körde man igenom den med minsta möjliga majoritet, en röst.

Det finns i detta ärende mängder av argument, för och emot, det flesta emot, att man genomförde en plan med så försvinnande liten lokal förankring.
För detta agerande har berättigad kritik framförts.
Det är bara att beklaga att varken den aktuelle tjänstemannen, dennes chef, eller förvaltningschefen eller någon av de ansvariga politikerna velat acceptera eller ens förstå allmänhetens upprördhet över att man, med öppna ögon och utan det som liknar samvetskval kör över tre helt oskyldiga fastighetsägare genom att inskränka deras rättigheter.
Man saknade den moraliska kompassen.
Ett förhållande som uppmärksammades av Mark- och miljödomstolen som pekade på just de moraliska tveksamheterna.
Men eftersom kommunen har planmonopol kunde man inte ingripa.

MMD:s uttalande måste, av såväl tjänstemännen som de ansvariga politikerna, ha uppfattas som en knäpp på näsan.
Tyvärr förefaller det inte vara så utan man harmar sig hela tiden över dem som haft kraft, ork och förmåga att lägga i dagen händelseförlopp som man, från ansvarigt håll, helst velat slippa se i dagsljus.
Då ondgör man sig över dessa kritiker och beskyller dem för att orsaka arbetsmiljöproblem och risk för sjukskrivningar istället för att någon gång sätta sig ner och analysera det egna arbetet och fundera lite över vad resultatet kom att betyda för oskyldiga människor.
Därför är det helt uppåt väggarna att inbilla sig att kommunala tjänstemän skulle ha rätten att befinna sig bakom någon sorts skyddande mur dit allmänheten inte skall tillträde för att kritiskt granska vad som pågår.

Det händelseförlopp som relaterats ovan berör i huvudsak Miljö- och bygg, ett område där jag har både politiskt och professionell erfarenhet. Jag är dock ganska övertygad om att liknande scenarier inte på något sätt är unika, det sker märkligheter även inom andra förvaltningar. Rollfördelningen i en kommun, en politiskt styrd organisation, är ibland svår att greppa och det sker överträdelser åt båda håll och då måste den som tappat fokus acceptera att bli kritiserad. Oavsett man är tjänsteman eller politiker.

Publicerat i Politik | 1 kommentar