Den sorgliga skepnaden

Detta är historien om det mest häpnadsväckande bygge som förekommit i vår kommun.

De bärande rollerna spelas av en amatörmässig bygglovshandläggare vi kan kalla P som får gehör för sina fantasier av en aningslös och illa påläst nämnd.
I ett senare skede av historien dyker ännu en amatörmässig handläggare upp, nu i gestalt av planförfattare. Honom kan vi kalla J. Även denna person lyckas dupera en illa påläst nämnd, dock med den lilla skillnaden att nu är det bara en ytterst ringa majoritet av nämnden som håller J om ryggen.
På båda dessa personer, P:s och J:s, axlar vilar ärendehanteringar som går utanpå det mesta.

P:s insats ligger ca femton år tillbaka i tiden och utgör grunden för vad som komma skulle. Det bygglov P hade att handlägga och presentera för nämnden slog redan i inledningsskedet alla tänkbara rekord när det gällde avvikelser från gällande bestämmelser. P såg dock inga problem med att det bygglov han hade att granska visade en för stor byggnad med felaktig utformning och dessutom placerad på mark som inte fick bebyggas. Inga av dessa flagranta överträdelser av gällande bestämmelser ansåg P skulle utgöra hinder för att bevilja bygglov.
Så övertygande var han i sin argumentering att nämnden lät sig duperas varefter bygglov beviljades.

Bygglovet överklagades omedelbart men P lugnade den sökande med att det inte var något att oroa sig över, sätt igång och bygg, inget kommer att hända. Så övertygad var P av sin egen fullkomlighet att han till och med medverkade när man, på plats, markerade var huset skulle ligga. Långt utanför det område som fanns redovisat i den gällande detaljplanen.
Länsstyrelsen tog god tid på sig att hantera överklagandet och när man så småningom kommer fram till att bygglovet är ogiltigt och skall upphävas är redan det nya huset på plats. Byggt på egen risk således.

Panik bland tjänstemännen, vad göra. Jo, vi föreslår att man gör en ny plan för hela det område där det olagliga bygget uppförts. Det rör sig visserligen om flera hundra fastigheter men vad då, vi måste ”läka” såret, sa man.
Sagt och gjort, förslaget presenterades för nämnden som sa ja, utan att fundera över vilka enorma kostnaderna ett sådant beslut skulle föra med sig.

Nyval och en ny nämnd gör sitt intåg på banan och bland det första man gör är att upphäva beslutet om en ny plan för hela detta område.
Nu följde ett antal år präglade av inlagor, anklagelser, undanröjda överklaganden och beslut om rivning inkl. handräckning från Kronofogden.

Rivningen rinner ut i sanden när en ny majoritet tar plats i nämnden och med minsta möjliga röstövervikt beslutar göra en ny plan. Nu inte längre för hela det stora området utan endast för några få fastigheter inkl. den fortfarande aktuella byggnaden.

Uppdraget att forma en ny plan läggs på J som med hull och hår går in för att skapa en plan som tillgodoser varje tänkbart önskemål från den person vi fortsättningsvis kommer att kalla svartbyggaren.
J går så till de grader in för sin uppgift att han, utan samvetsbetingelser, skapar bestämmelser som eliminerar för andra fastighetsägare att göra det svartbyggaren gjort, bygga på mark som inte avsågs bebyggas samt utföra omfattande markuppfyllnader för att säkerställa en strålande utsikt över havet. Så intensivt går han in för sitt uppdrag att han, genom att ”pricka bort” stora arealer på grannfastigheterna, säkerställer dennes utsikt.
J eliminerar också alla tidigare bestämmelser om att karaktären på byggnationen i området skall säkerställas. Bestämmelser om taklutning tas bort och i ett slag blir det plana taket på svartbygget lagenligt. För övrigt den enda byggnaden med plant tak i hela området.
J inför också en bestämmelse att byggnader får ha en storlek upp till 200 kvm, vilket väl stämmer med svartbygget. I den gällande planen från 2001 som, helt plötsligt ansågs uråldrig, var ytan begränsad till 180 kvm.

Vid ett normalt planförfarande ges alla, så långt det låter sig göras, samma rättigheter men inte den här gången. Hade alla tillåtits bygga på samma sätt som svartbyggaren hade risken varit uppenbar att dennes utsikt skulle kunna komma att begränsas och det ville J under inga omständigheter gå med på.

Övergreppet mot grannarna accepterades av den ynka majoriteten i nämnden och planen fördes vidare till fullmäktige som med en rösts övervikt fastställde planen.
Vän av ordning trodde då kanske att ett överklagande skulle eliminera de värsta övergreppen men här bet man sig i tummen.
Överordnade myndigheter såg sig förhindrade att ha åsikt om planen med hänvisning till att det finns ett kommunalt planmonopol. Det förhindrade dock inte att man noterade att planen var ”moraliskt tvivelaktig”.

Planen vann således laga kraft och svartbyggaren kunde gå igång med ansökan om bygglov och där är vi idag.
Den nämnd som idag sitter har, på grund av de för svartbyggaren strömlinjeformade bestämmelserna i den nya planen, känt sig tvingad att bevilja bygglov.

Ett bygglov som överklagats av såväl grannar som den vägföreningen som anser sig förfördelad.
I huvudsak uppehåller sig de klagande vid att man i bygglovet accepterat en markuppfyllnad som inte är tillåten enligt den nya planen. Man har även åsikter om att ägaren inte tar hand om sitt eget dagvatten samt att delar av byggnaden är förlagd för nära vägen. Nämnden har, för egen del, påpekat att avvikelser i byggnaden skall undanröjas.

Vad resultatet av överklagandena leder till vet ingen idag, men i tillfälle länsstyrelsen avstyrker kan man vara säker på att ärendet drivs vidare till nästa instans.

Vi ser med spänning fram emot den fortsatta utvecklingen.
Räkna dock med att sista ordet ännu inte är sagt i denna historia om den sorgliga skepnaden.

Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *