Journalister kan göra skillnaden!

Den pågående krisen i Swedbank visar hur effektiva journalister kan vara.

Uppdrag gransknings journalister lyckades få fram det Finansinspektionen misslyckats med och det säger inte lite om vilken kraft ett effektivt journalistiskt arbete har.

När man följer programmet slås man av att journalisterna aldrig nöjer sig med enstaka uttalanden från makthavare. Följdfråga efter följdfråga ställs och till slut har den intervjuade målat in sig i ett hörn. Journalisterna är oftast väl pålästa och låter sig inte manipuleras eller avfärdas. Då går man vidare, söker andra vägar och plockar fram ännu mer komprometterande material.
Det förekommer aldrig att man gör en intervju och sedan spelar upp denna utan att först ha analyserat vad den intervjuade sagt. Man går igenom svaren, kontrollerar mot fakta och upplyser oss tittare om vad som är sant och vad som bevisligen är osant.

Flera tidning jobbar på samma sätt, man låter sig inte nöja med enkla bortförklaringar utan kräver besked. Oftast vet journalisten mer än den intervjuade makthavaren har en aning om och då blir det helt plötsligt svårt att krypa undan. Inte sällan slutar det med att makthavaren säger ”inga fler kommentarer”. Då vet man med säkerhet att vederbörande är ute på hal is.

Tv-tittare och tidningsläsare betalar för att få veta vad som händer i världen, i riket och på lokalplanet. Skillnaden är inte så stor, intresset finns där, även om läsekretsen är betydligt mindre lokalt jämfört med riksmedia.
De journalistiska resurserna varierar också kraftigt och därför kan ingen begära samma djuplodande arbete i en lokaltidning som i en tung organisation som Uppdrag Granskning.

Men det som inte kan göras i det stora kan göras i det lilla. Till exempel att ständigt vara på sin vakt, ständigt ifrågasätta och kräva svar, även på obekväma frågor.
Först då övergår en intervju till att vara just en intervju och inte en rapport.

Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

6 svar på Journalister kan göra skillnaden!

  1. Skattebetalare skriver:

    Så sant som det är sagt. Tänk om Uppdrag granskning satt tänderna i Båtvikenärendet och ställt ett antal politiker och tjänstemän mot väggen. Hur hade det då inte kunnat sluta. Nu blev det skit av alltihopa och mitt i smeten sitter några politiker och tjänstemän och, förmodligen, njuter av att de kört över en hög fastighetsägare. En av de svartaste perioderna i kommunens senaste historia.
    Dock, och det skall sägas, i god konkurrens med debaclet i centrum eller slöseriet med skattemedel när Urban platsinnovation var i full sving.

    • Seaserpent skriver:

      Man kan tipsa UG, men det krävs att man kan formulera sig sakligt.
      Det finns säkert fler saker som UG skulle finna intressant, t.ex köpet gamla Crawford och efterföljande cirkus med kök.

  2. Illusionslös Båtvikenbo. skriver:

    Strömstads Tidning är ju genuint borgerlig och det demonstrerades nästan övertydligt när frågan om bygglov i Båtvikenärendet kom upp för första gången redan 2005. Liberala Göteborgs-Posten övervakar givetvis sina journalister noga, även på de helägda lokaltidningarna. Inte minst chefredaktören. Idag sitter den dåvarande chefredaktören Kerstin Karlsson i byggnämnden för liberalerna efter en kort sejour i moderaterna. Undrar vad hon tänker när hon ser vad tidningens centersympatier betytt för den sakliga behandlingen av ärendet. Lite undersökande journalistik hade inte skadat då. Fast idag är det faktiskt lite bättre.

    • soreneriksson skriver:

      Jo, vi minns med häpnad tidningens reportage där man visade upp hela familjen och reportaget dröp av sentimentalitet. Det var ingen ände på hur illa dessa människor behandlats. Att de var genuina svartbyggare nämndes inte med en enda rad. Vi väntade då med spänning på en uppföljning där även andra lagbrytare fick komma till tals och tyckas synd om. Fortkörare, tjuvfiskare eller vad du vill.

  3. Vinkelhaken. skriver:

    Det var ju rader av snyftreportage om den lilla familjen som satsat sina sista slantar på att bygga en liten sommarstuga. Idag ligger det visst fortfarande en stämning mot kommunen på 11 miljoner som den lilla ”stugan” kostat, men den dras väl tillbaka om kommunen faller till föga och beviljar bygglov. Trots att det är ett svartbygge som byggdes på egen risk, trots att bygglovet var överklagat och senare undanröjdes. Men det platsade inte i tidningen som okritiskt sög i sig enbart den information som ägaren försåg den med. Det blir inget journalistpris för det arbetet.

  4. CTL skriver:

    Det är absolut möjligt för en liten tidning att inspireras av hur grävande journalister jobbar, även om det är en liten redaktion som har höga ambitioner att täcka mer eller mindre allt som sker.

    Grunden är att hålla sig kunnig om sakförhållanden. Den som lyssnar på ssenaste stora presskonferensen hör vilka journalister som inte är pålästa (de får ordet först av Swebanks kommunikationnsansvarige) och de som är pålästa (den mest pålästa får ordet sist).

    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bonnesens-nya-bakslag-storagarna-rostar-nej-till-ansvarsfrihet

    Bakgrunden är att en stor svensk bank haft många högriskkunder, att
    bankstyrelsen just sparkat sin dagen innan högt skattade VD, kommer ut från en årsstämma och visar sig ha dolt uppgifter om bankkunder för såväl amerikanska som svenska myndigheter och granskare.

    Typexempel på frågor från journalister som inte läst på:
    ”Många tycker att du som ordförande också borde avgå, vad är din kommentar?”
    (Denna fråga spelar ordföranden helt i händerna. Vilka är många, finns någon specifik person bland de som krävt avgång… osv hade kunnat ge intressantare svar.)

    ”När kommer en permanent VD tillsättas efter den tillförordnade?”
    (Ger banken tillfälle att använda mediet som gratis annonskanal…)

    ”Vad har du som ordförande för ansvar?”
    (Helt ospecifiserat om VAD ordföranden nu ska ta ansvar för i hela härvan så ger denna fråga endast ett resultat – ordföranden får orera generellt om givetvis har han ansvar och det har andra också men visst har han särskilt ansvar (utan att säga för vad)

    ”Har du funderat på att avgå och har du funderat på om det kan komma nya uppgifter som kan göra att du änndrar din inställning till att stanna kvar?”
    (Finns tusen sakuppgifter att fråga om och så väljer man denna! Ger ordföranden ytterligare tid att generellt göra reklam för den stora ansvarskänslan och öppenheten i den viktiga processen – utan att egentligen säga något alls)

    ”Hur länge får du sitta kvar som ordförande?”
    (Årstämman väljer ordförande på ett år…)

    Och så frågorna från dem som läst på:
    ”Varför har ni vallt att bara utreda de 50 kunderna som SVT gav er lista på…”
    ”Kommer ni utöka den utredningen nu när ni fått uppgifter om många fler kunder – utreder ni nu alla högriskkunder nu?”
    ”Varför undanhöll ni larmrappporten…?”
    ”Hur är det möjligt att du under en månads tid som ordförande inte känt till amerikanska myndigheternas rapport…..”
    ”I denna nya öppenhet, har du läst denna xxxx larmrapport som kom vid årsskiftet?”
    Varför inte?
    Nu har du känt till den under en vecka, varför har du inte läst den?
    Påstår du att du inte läst den?”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *