Modus operandi a´la Båtviken

Modus operandi är en latinsk fras som används för att mera generellt beskriva människors beteendemönster.

För kommunala tjänstemän som hanterar Båtviken är beteendemönstret utvecklat i en helt speciell riktning. En riktning som syftar till att, till varje pris, tillfredsställa två av inalles nitton fastighetsägare.

Det spelar ingen roll om det är fråga om en ny detaljplan eller bygglov inom den nya planen, mönstret är detsamma. Fastighetsägare som betalat den nya planen skall gynnas på andras bekostnad.
Under hela planprocessen blev mönstret allt tydligare vilket framgår av den mycket intensiva e-posttrafik som förekom mellan planförfattaren och de betalande fastighetsägarna. Utan övriga sjutton fastighetsägares vetskap.

Samma tendens kan skönjas nu när en av dessa två särbehandlade fastighetsägare söker bygglov. Precis som under planprocessen gäller det att tillfredsställa varje tänkbart önskemål. Även om ett sådant tillfredställande av önskemål kan komma att slå tillbaka mot kommunen när andra vill ha samma villkor.

En förvaltning som hanterar politiker och samhällsmedborgare på det sättet har mycket att lära. Inte minst när det gäller tolkningen av Förvaltningslagen som är mycket tydlig när det är fråga om service gentemot allmänheten.

I avsikt att tillgodose framställda önskemål är man inte främmande för att undanhålla beslutande politiker väsentliga fakta eller komplicera sakframställning så mycket att den blir näst intill ogenomtränglig.
Som ett led i sin strävan att få ärendet dit man vill låter man meddela grannar/sakägare att de inte kan förvänta sig svar på frågor som ställs. Nu heter det att ärendet är under beredning och att denna beredning enbart görs för nämnden. Allmänheten göre sig icke besvär. Det faktum att man redan, innan förra nämndsammanträdet, under flera veckor berett ärendet saknar uppenbarligen betydelse i sammanhanget.
Är man inte nöjd får man överklaga är beskedet.

När Mark- och miljödomstolen hanterade planfrågan ansåg man att kommunens agerande var ”moraliskt tveksamt”. Det är unikt att en domstol uttalar sig på det sättet.
Men det hindrar inte förvaltningen att, i samband med bygglovsprocessens, ånga på i samma gamla fotspår, lika moraliskt tveksamt som under planprocessen.

Förvaltningen ger oss inte svar på enkla frågor utan uppmanar oss att överklaga om vi inte blir nöjda med det beslut man vill att nämnden skall ta. Samtidigt brottas man med en tuff ekonomi som sannerligen inte blir bättre av att detta ärende måste valsa runt bland domstolarna ännu en gång.

Sammanfattning
Vi vill att kommunen skall inse att ett bygglovsbeslut för olovligen utförda delar av Kebal 1:33 kan komma att tvinga nämnden att i framtiden fatta beslut man inte vill.
Att så kan bli fallet framgår med all önskvärd tydlighet av 9 kap 30§ Plan- och bygglagen.
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser

b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2

Vilket är precis det som kommer att inträffa i den händelse Kebal 1:33 beviljas bygglov för det som strider mot gällande detaljplan.
Följande avvikelser kan nämnden, om man beviljar bygglov, komma att tvingas acceptera för vilken som helst av övriga fastigheter inom planområdet.
1. Komplementbyggnad byggd väsentligt högre än vad som tillåts enligt gällande plan.
2. Huvudbyggnad delvis uppförd på mark som enligt gällande plan inte får bebyggas.
3. Huvudbyggnad uppförd närmare väg än vad som är tillåtet enligt gällande plan.

För den händelse någon funderar över varför den nya detaljplanen alls gick igenom får vi upplysa om att det uteslutande beror på att kommunen har det som kallas planmonopol vilket förhindrade domstolarna att ingripa.

Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

5 svar på Modus operandi a´la Båtviken

  1. Sören Eriksson skriver:

    För att du som läsare skall förstå vad jag menar med en näst intill ogenomtränglig sakframställning följer här ett utdrag ur handläggarens tjänsteskrivelse. Tänk på att ledamöterna i nämnden är helt normala människor utan specialkunskaper men ändå förväntas kunna tolka denna textmassa:

    Beräkning av byggnadshöjd och totalhöjd
    Byggnadshöjden ska normalt räknas från den medelnivå marken har invid
    byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än 6 m från allmän platsmark, ska dock
    beräkningen utgå från den allmänna platsen medelnivå invid tomten, enligt 1 kap
    3 § plan- och byggförordningen (PBF).
    Vid den norra fastighetsgränsen är byggnaden vid en kort sträcka belägen mindre
    än 6 m från gränsen. Markens medelnivå ska därmed utgå från den allmänna
    platsens medelnivå invid tomten. Vid kontroll av marknivån på vägen är den här
    ca + 20,7 m ö h.
    Nästa punkt är att bedöma vilken fasad som ska vara beräkningsrundande för att
    beräkna byggnadshöjden. Normalt sett vid ett traditionellt hus väljs den längsta
    fasaden utmed gata/väg. I detta fall är byggnaden oregelbunden med ingen klar
    definierad långsida. Alla fasader är ungefär lika långa.
    Området nordväst till öster om fastigheten består av stora sammanhängande
    partier av allmän platsmark angivet som främst ”Natur” och ”Park”, samt
    ”Gatumark” i gällande detaljplaner.
    Nordost om Kebal 1:33 ligger Båtviksvägen som förgrenar sig vid fastigheten i en
    T- korsning. Från korsningen förgrenas vägen i en sydvästlig och en sydostlig
    riktning, vägarna leder sedan vidare till omgivande bebyggelse. Båtviksvägen och
    omgivande park- och naturmark ligger högre i terrängen och det är från detta håll
    man kan förmoda flest människor passerar när de kommer gående eller med
    cykel/ bil.
    MBF gör bedömningen med hänsyn till ovanstående att den nordöstra fasaden
    ska vara beräkningsgrundande, eftersom den bedöms ha störst allmän påverkan.
    MBF bedömer vidare att det beräkningsgrundande fasadplanet bör vara fasaden
    vid entrén i nordost, och att snittet förläggs i fasadlivet vid entrén och sedan
    förlängs genom byggnadskropparna åt båda hållen.
    Om man då placerar fasadplanet i liv med entrépartiets fasad och beräknar när ett
    plan med 45 graders vinkel träffar högsta delen av taket, får man ett resultat att
    höjden på högsta punkten vid takkonstruktion är + 24,86 m enligt sektion.
    Byggnadshöjden blir då 24,86 – 20,7 = 4,16 m.
    Totalhöjden beräknas på liknande sätt. Bastubyggnadens högsta byggnadsdel är
    angiven till + 26,56 m ö h. Om man lägger till skorstenens höjd om ca 0,8 m blir
    totalhöjden + 27,36 m ö h. Markmedelnivå vid den allmänna platsen är ca + 20,7
    m ö h. Totalhöjden blir då 27,36 – 20,7= 6,66 m.
    ——-
    Lägg märke till att handläggaren, mycket elegant, utelämnat uppgiften om hur hög byggnadshöjden är på bastubyggnaden. Totalhöjd och byggnadshöjd är två olika begrepp. I denna plan får byggnadshöjden inte överstiga 4,7 m. Bastubyggnaden har ett platt tak vilket i princip innebär att totalhöjd och byggnadshöjd nästan är densamma. Dock med den skillnaden att skorstenen skall räknas in i totalhöjden.

    Jag vill dessutom hävda att han har fel när han ”bedömer” totalhöjden på bastubyggnaden. Det normala är att höjden beräknas från marknivån invid byggnaden, inte från en plats som ligger på helt andra sidan intill huvudbyggnadens entré. Enligt min mening skall höjder på byggnader beräknas var för sig och inte som i detta fall klumpas ihop till en enda massa.

  2. fd ledamot skriver:

    Helt lysande hur man försöker trixa för att beslutet skall gå förvaltningens väg. Man får hoppas att ledamöterna genomskådar försöket.

  3. Låt rättvisan segra! skriver:

    Jaha, tjänstemännen kunde inte övertyga byggnämnden att ge bygglov vid förra mötet. Förhållandena på tomten är givetvis likadana nästa gång saken kommer upp, så då handlar det bara om att försöka formulera om avsnitten som gäller avvikelser så att de framstår som obefintliga.
    Ingen snygg arbetsmetod med tanke på att det redan från början gäller att försöka kringgå och smyga sig förbi ett lagakraftvunnet rivningsbeslut i högsta instans.
    Man får hoppas att nämndledamöterna har såpass omdöme att de nekar bygglov. Huset får ju stå kvar i alla fall eftersom det gått mer än tio år sedan det byggdes. Och ett svartbygge bör inte göras vitt bara till namnet.

  4. Strömstadsbo skriver:

    Om bygglov beviljas kommer det beslutet att överklagas. Om bygglov inte beviljas kommer det beslutet att överklagas. Hur man än vänder sig har man …….

  5. Ellen skriver:

    Varför i Herrans namn går inte ägaren kitikerna till mötes och tar bort det som är för högt och det som är för nära vägen. Obegripligt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *