Strömstad bär på många traditioner.

Från att ha varit ett litet obetydligt fiskeläge utvecklades Strömstad och dess omgivningar till ett område med många ben att stå på.

Stenindustrin var under lång tid den största arbetsgivaren men fisket låg inte långt efter. Senare kom trakten att, under delar av året, bli föremål för de mera besuttnas önskan om rekreation.
Numera för såväl stenindustrin som fisket en tynande tillvaro och överklassens förlustelser är sedan länge ett avslutat kapitel.
Nu är det handel och turism för ”vanligt” folk som gäller.
Campingarna blir allt större och fritidsbåtarna ökar i antal, varje år.

Många vill uppleva vår fantastiska skärgård med alla dess möjligheter.
Smolk i bägaren är den allt mer omfattande nedskräpningen av havet som betyder att det varje år måste samlas ihop tonvis med, företrädesvis, plastmaterial som flyter iland i våra vikar.
Om det inte funnes frivilliga som villigt ställde upp som strandstädare skulle skärgården snart gro igen av allt skräp och turisterna skulle fly till andra delar av landet.

Med detta sagt och med tankarna riktade mot den kulturella bakgrund som byggt vårt samhälle betraktar jag ”skulpturen” på Plagen som ett slag i ansiktet.
Samtidigt som mängder av ilandfluten plast samlas ihop för att destrueras satsar kommunen på att hälsa alla välkomna med en anordning tillverkad av PLAST.
I analogi med denna tankelapsus gräver man bort gatstenen och ersätter den med asfalt.
Men, vad värre är, man kallar hela agerandet för utveckling.

Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

15 svar på Strömstad bär på många traditioner.

  1. Emil skriver:

    Man ska nog vara försiktig med att kalla de två bifogade bilderna för samma sak.
    Noterar också att de blomsterdekorationer som man va så ledsen för hade försvunnit finns där.

    Kan man inte ta reda på om figuren är tillverkad av återvinningsmaterial eller inte.

    • Sören Eriksson skriver:

      Glasfiberarmerad plats kan knappast betraktas som återvinningsbar.

      • Emil skriver:

        Så pass illa är det alltså.
        Glasfiberarmerad plast är möjlig att återvinna.
        Men verkar som det enklaste att låta ”dchabraket” stå kvar.

        • soreneriksson skriver:

          Gott, var då vänlig förklara hur återvinningen går till.

          • Emil skriver:

            Separering av materialen glasfiber och plast genom mikrovågspyrolys ( man hettar upp materialet i en syrefri miljö )
            Metoden är väl egentligen mest utformad
            för större mängder material per process, men men.

            Men det ska väl inte bli en diskussion om återvinningsteknik. Figuren lär stå kvar ett tag och problemet ligger ju i om den är ett problem eller inte.
            Jag tycker det inte.

          • soreneriksson skriver:

            Metoden du beskriver befinner sig på experimentstadiet. Frågan om återvinning är alls inte ovidkommande det är något varje producent har att ta höjd för. Att välja plast som material i en konstruktion ägnad att marknadsföra kommunen är och förblir ett monumentalt misstag. Om det är så vackert med plastbokstäver kan man ju byta ut bokstäverna på stadshuset till nya vackra vita plastbokstäver. Detsamma kan man göra på Kulturhuset och andra viktiga byggnader.

  2. Nyfiken på ord skriver:

    Kloka ord. Synd att bilderna täckte de sista raderna. Kan man få dem igen?

  3. Realist skriver:

    Frågan om huruvida glasfiberåbäket är återvinningsbart är ganska ovidkommande. Det talas ju om hur lätt det är att flytta bort det. Gör då det snarast och låt det inte bli till ett irritationsobjekt. Jag tror att det är ganska få av Strömstads innevånare som tycker att det är nödvändigt att skriva stadens namn med stora plastbokstäver och ställa upp dessa som någon form av konstnärlig utsmyckning. Det är ett hån mot t.ex. Claes Hakes vackra stenport mot väster som står ute på piren. Kommunen vill ju skaffa fler skulpturer. Lägg då pengarna på kvalitet och ta bort denna smaklösa plasthög som bara bidrar till att nedvärdera stadens anseende.

  4. Hans skriver:

    Mycket naivt att inte tolka in symbolvärdet av en skulptur i plast. Vi marknadsför havet som vår främsta tillgång och blundar samtidigt för mikroplasternas påverkan på livet under ytan. Men det är väl ändå förträffligt att det står Strömstad så alla besökare vet att de kommit rätt….

    • soreneriksson skriver:

      Det måste väl vara av utomordentlig vikt att man genom en stor skylt mitt i stan kan bekräfta för alla som tvekar om var de befinner sig att de verkligen hamnat där de hade för avsikt att hamna.
      Därför borde man sätta upp fler liknande skyltar på andra platser runt om i kommunen.

      • Emil skriver:

        Varför läser ni konsekvent figuren som ”Du är i Strömstad” Ta istället och tolka det som ”Välkommen till Strömstad”

        Eller kanske inte ens lägga något mer i det än just ”Strömstad” som det ju faktiskt står.

        Vad figuren har med dem fånarna som slänger plast i havet att göra förstår jag inte. Skräpet i havet torde tillhöra en annan debatt. Då ska vi i så fall också verka för att allt annat som är tillverkat av långtidshållbart plast tas bort direkt, exempelvis vingarna på vindkraftverken.

        • soreneriksson skriver:

          Det är just vingarna på vindkraftverken man har stora problem med att ta hand om när verket tjänat ut efter sisådär 20-25 år.

      • Emil skriver:

        Stort sett barenda fritidsbåt som ligger i hamnen är ju plast. Bort med dem också då.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *