Flera frågor, inga svar!

Frågorna om bro över Bojarkilen är många men svaren uteblir.

Inte ens representanter för det parti, liberalerna, som säger sig vara de som drivit brofrågan mest intensivt har kunnat svara.
Inte partiet som sådant, inte Lars Tysklind, inte Kerstin Karlsson och heller inte Hns-Robert Hansson även om den sistnämnde lovat återkomma.

En förutsättning för ett brobygge är att det finns en vattendom och en lagakraftvunnen detaljplan. Inget av detta finns idag. Det finns heller inget kommunalt beslut om något brobygge.

Vi har ställt frågan till tekniske chefen Roland Kindslätt huruvida en ansökan har lämnats in men trots två påminnelser har svaret uteblivit.
Av det torde man kunna dra slutsatsen att det fortfarande inte skickats in någon ansökan, trots att det snart gått ett helt år sedan kommunstyrelsen fattade beslut om att uppdra till Tekniska förvaltningen att effektuera beslutet.

Med detta sagt ter sig liberalerna resonemang om att ett brobygge kan vara nära förestående som fria fantasier.
Verkligheten ser helt annorlunda ut och sanningen torde vara den att, om det fattas ett beslut om ett brobygge och pengar för detta skakas fram, kommer vi inte att se någon bro förverkligad under denna mandatperiod.
Såväl detaljplanens antagande och därefter hantering av eventuella överklaganden måste klaras ut och det måste dessutom finnas en vattendom.

Sett ur det perspektivet torde det gamla sosseförslaget om en pontonbro i inre delen av Bojarkilen vara det som ligger betydligt närmare till hands att genomföra. Både administrativt och kostnadsmässigt.

Kommunen har dragit på sig mycket stora investeringar och belåningen når snart astronomisk höjd och att i det läget dra på sig ytterligare kostnader, som dessutom inte är helt nödvändiga, torde man göra klokt i att överväga noga.
En bro över yttre delen av Bojarkilen har ingen avgörande positiv inverkan för kommunmedborgarna och borde därför inte prioriteras särskilt högt. Såvida det inte finns andra intressenter som ställer sig villiga att betala, men på den kanten har det varit väldigt tyst sedan SPA-hotellet bytte ledning.

Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Flera frågor, inga svar!

  1. Sören Eriksson skriver:

    Idag svarar Lars Tysklind:

    Jag förstår inte vad du menar med ojust så det kan inte kommentera. Frågan ställdes ju nu.
    När det gäller behovet av bro över Bojarkilen yttre del så är Liberalernas inställning väl känd. Den är mycket viktig för att knyta ihop olika delar av Strömstad och därmed också en viktig del av centrumutvecklingen.
    Liberalerna har hela tiden varit pådrivande för att föra processen framåt och i nuläget har det resulterat i att det sedan något halvår pågår framtagande av fullständiga handlingar för att kunna lämna in en ansökan för vattendom som naturligtvis är nödvändig.
    Sen har Liberalerna också tydligt framfört att bron över Bojarkilen inte är direkt beroende av Cannningprojektet mer än att planeringen naturligtvis måste vara samordnad.
    När det gäller förslaget om byggnation uppe på Gåseberget kan tyvärr inte Liberalerna ta till äran för det förslaget. Det är ett förslag som finns med i arbetet med fördjupad översiktsplan för Strömstad/Skee.
    Både på ett eget informationsmöte hos Liberalerna i mitten av oktober och ett vid ett allmänt informationsmöte om FÖP Strömstad/ Skee på Kulturhuset/Skagerrak den 30 okt presenterades detta.
    Det som presenterades var att det går att sig upp via en dalgång från öster utan att golfbanan påverkas.
    Sambandet mellan byggnation på Gåseberget och en bro över yttre Bojarkilen känns självklar då bron också binder samman detta område med centrum. Sen ska man väl se Gåseberget som en framtida möjlighet bland många andra.
    Med vänlig hälsning,
    Lars Tysklind

    • Sören Eriksson skriver:

      Kommentarer till Lars Tysklinds inlägg på Facebook.
      Låt oss börja med brobygget.
      Redan tidigare har Lars Tysklind hävdat att det inte krävdes någon detaljplan för en ny bro. I det läget nämndes inte ens vattendom. Bygg en bro NU, skanderade man inför valet 2014. Notera att han även hävdade att det inte behövdes en gång- och cykelbro över älvmynningen. En sådan var helt onödig eftersom nedre bro redan fanns, sade Tysklind och ansåg att de pengarna skulle användas för brobygge över Bojarkilen. Noterar dock att GC-bron finns med i alla förslag som presenterats och det finns ingen notering i samrådsyttrandena att liberalerna motsatt sig det.

      Tysklind säger att man varit pådrivande i brofrågan, men vad är det som egentligen hänt under de fyra år liberalerna suttit vid makten. Inte mycket, utöver att man tagit fram ett par skissförslag. Trots att man varit en del av makten har man inte lyckas få fram ett beslut att bygga en bro. Det enda som hänt är att man gjort en viljeinriktning om en öppningsbar bro av trä. En bro man i nuläget inte har en susning om hur mycket den kan komma att kosta.

      Att bron skulle ha någon positiv påverkan på en eventuell byggnation på Gåseberget kan verkligen diskuteras. I synnerhet som det inte finns någon möjlig anslutning mellan brofästet och den tänkta byggnationen. Den lodräta bergväggen sätter ett effektivt hinder i vägen. Den påstådda uppfarten till berget ligger ganska långt från brofästet och betydligt närmare den plats där man föreslagit i pontonbro över Bojarkilen.

      Tysklind hävdar vidare att det sedan ett halvår pågår arbete med att ta fram handlingar för att göra en ansökan om vattendom. Att jämföras med Hans-Robert Hanssons påstående att ansökan redan skickades in för ett halvår sedan. Uppenbarligen vet man inte och har dålig koll.

      Så några rader om Gåseberget.
      Det faktum att förslaget finns i FÖP-en måste ju inte betyda att alla gör vågen för denna tänkta exploatering. Alla måste ju kunna göra sina egna värderingar och inte rakt av köpa ett tjänstemannayttrande. Ett yttrande som dessutom är dåligt underbyggt. Det råder ingen tvekan om att förslaget inte föregåtts av någon djupare inventering av terrängförhållandena på platsen. Påstående att det finns en dalgång mot öster lämplig att använda för uppfart på berget, utan att den kommer i konflikt med golfbanan, saknar verklighetsanknytning. Den som är de allra minst intresserad kan på ort och ställe själv konstatera hur det ser ut.

  2. Luttrad väljare skriver:

    Man ska alltså se ett bebyggt Gåseberg som en framtida möjlighet bland många andra. Sen är det inte säkert att man bygger där, men om man skulle göra det så finns det i alla fall en bro. Återstår sedan frågan om hur man ska ta sig upp på berget direkt från bron. Det finns två möjligheter, Sveriges brantaste trappa eller en hiss. Eller så går man några hundra meter inåt gamla tippen där Tysklind säger att man kan gå upp på berget. D.v.s. på den plats där en billig pontonbro kan läggas ut.
    Undra på att det gick illa för liberalerna i valet.

  3. Ovillig betalare skriver:

    Efter fyra år av intensivt arbete med att åstadkomma en bro över Bojarkilen så har Tysklind och hans partikamrater fortfarande inte kommit längre än till förslagsstadiet. Det finns ju inget antaget förslag till bro. Och det är väl lika bra det. Han säger att det är mycket viktigt att knyta ihop olika delar av Strömstad. Ja, i det här fallet är det kanske viktigt för Spahotellet och de sommarboende runt hotellet. Skattebetalarna i Strömstad klarar sig bra utan bro – och en hiss upp på Gåseberget!

  4. Cyklist för att jag vill, bilist när jag måste. skriver:

    Sören, skriver: ”En bro över yttre delen av Bojarkilen har ingen avgörande positiv inverkan för kommunmedborgarna … ”
    Är det din egen privata ståndpunkt eller vad grundar du det resonemanget på?

    • soreneriksson skriver:

      Jag grundar påståendet på det enkla faktum att innan SPA-hotellet och alla fritidsbostäder fanns i Kebalviken var det ingen som talade om vikten av en passage över Bojarkilen. Det torde betyda att det är just denna bebyggelse man vill förbättra servicen för genom en bro över yttre delen av kilen. För alla andra skulle en pontonbro vid den inre delen av kilen fungera precis lika bra.

      • Cyklist för att jag vill, bilist när jag måste. skriver:

        Nu är det väl snart 12 år sedan Spa-hotellet öppnades (2007?)och jag tror att många kommunmedborgare använder bron betydligt mer idag än tidigare.
        Fler är de som går och cyklar till golfbanan, Nötholmen, Seläter mm. Inte minst för barn och ungdomar som spelar golf gör bron att de snabbt kan ta sig till golfbanan på egen hand.

        Men jag är liksom du glad över att tjatet från Spa-hotellets ägare har upphört. De som i många år har skrikigt om hur affärskritisk linfärjans funktion är för deras verksamhet. Om det vore sant kunde de ha skaffat en mindre, gärna eldriven, shuttlebus.

  5. Kebalpensionär skriver:

    Är det inte lite övermaga att påstå att Strömstadsborna i gemen har någon nytta av denna bro som det talas så mycket om? Personalchefen på Spahotellet klagade över att de anställda får för långt till arbetet om färjan är trasig och gästerna får för långt att gå in till stan.Det är ju närmast ett problem för hotellet. Sen ska bron tydligen vara oumbärlig för de som bor längre bort i Kebal. Helt fel. Det är ingen som är helt beroende av vare sig bro eller färja. Det gick utmärkt att både gå och cykla till stan långt innan färjan tillkom. Om man nu ville göra det. De flesta tog, och tar, bilen precis som alla andra som bor en bit ut. Och det går inte att ändra på tvångsmässigt utan det bestämmer vi själva. Så låt de som behöver en bro betala för den, och lägg i stället lite energi på att ordna fler hyreslägenheter på Canning och färre bostadsrätter.

  6. Sören Eriksson skriver:

    Här kommer svaret från förvaltningschefen:

    Hej Sören,

    Detaljplanen för att bron över Bojarkilen är densamma som för bostadsbyggnationen på Canning, vilken i nuläget beräknas gå ut på granskning under år 2019 för att därefter antas av kommunfullmäktige.
    Förvaltningen har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram de handlingar som krävs för att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet, som i detta fall erhålls via en miljödom ifrån Mark- och miljödomstolen. Ansökan omfattar både kajer och bro, då utförandet för dessa hänger samman.
    Arbetet pågår med att bestämma ett principutförande för kajkonstruktionerna för att utifrån detta beskriva hur arbetet i vattnet avses utföras.
    I Bojarkilen finns även fornlämningar och huruvida kajerna kommer beröra dessa står klart när principutförandet och arbete i vatten enligt ovan är klargjort.
    Därefter ska ett samråd ske med myndigheter och berörda fastighetsägare innan ansökan lämnas in till mark- och miljödomstolen.

    Med vänlig hälsning
    Roland Kindslätt

  7. Sören Eriksson skriver:

    Vi ser, i motsats till liberalerna, att det fortsatt är lång väg att vandra innan det kan bli aktuellt med ett brobygge. Av det följer att hela resonemanget om att bygga en bro NU faller platt till marken.
    Det ligger en styrka hos ett parti som håller sig till sanningen och det borde liberalerna fundera på. Det gagnar föga att försöka föra medborgarna bakom ljuset.
    Det är, exempelvis, anmärkningsvärt när partiets ledamot i förra mandatperiodens Tekniska nämnd totalt saknar kunskap om ärendehanteringen runt ett eventuellt brobygge.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *