Inte helt enkelt att hantera!

Om man anser att handhavandet av linfärjan inneburit problem vad skall man då tycka om den öppningsbara bron.

Det råder ingen tvekan om att det är och har varit problem när enskilda kör linfärjan.
Inte helt enkelt att få alla att följa anvisningarna.

Det är naturligtvis alldeles för tidigt att förutse att samma problem skall uppstå med den öppningsbara bron, men visst finns det anledning att ägna problematiken några rader.

Såvitt bekant (väldigt lite om detta har publicerats) skall öppning och stängning av bron skötas av båtägare som har flytetyg om inte kan passera under bron. Det måste innebära att dessa själva har att ta ansvar för att allt fungerar klanderfritt.

Avsikten är uppenbarligen att båtägarna skall förses med ett kort som de kan använda för att manövrera bron. Det betyder att det måste finnas en tilläggsplats på ömse sidor av bron. En plats med lättåtkomlig kortläsare.
När så en båtägare drar sitt kort för broöppning kommer ljud- och ljussignaler att dras igång för att varna de som befinner sig på bron. Därefter kommer bommar att fällas på båda sidor varefter bron öppnas.
Efter genomfart skall bron stängas, bommar fällas upp och signaleringen avslutas.

Huruvida detta kommer att ske automatiskt vet vi inte. Inte heller om passage kommer att registreras med någon form av fotocell. Kan kanske bli knepigt att hantera eftersom flera båtar, som inte behöver broöppning, kommer att passera.
Mera sannolikt är då att den som öppnat bron också måste stänga den och hur kommer det att fungera om flera båtar passerar samtidigt. Innebär det att båtägaren måste lägga till vid kaj även efter att ha passerat bron och ånyo dra sitt kort för att stänga bron.

Det råder ingen tvekan om att hanteringen av öppning av bron innebär ett risktagande. Den som befinner sig i en båt har inte full uppsikt över hela bron och kan därmed bara hoppas att säkerhetsanordningar i form av ljud, ljus och bommar fungerar klanderfritt. Precis som man trodde att linfärjan skulle fungera.
Sedan kan man alltid fundera över hur de närboende kommer att uppleva de störningar som ljud- och ljussignaler kommer att innebära.

Man får utgå ifrån att endast de som har båtar i Bojarkilen kommer att förses med kort, men vad händer med dem som eventuellt inte har sin båt där men vill besöka varvet av en eller annan anledning.
Många frågetecken således och man kan inte annat än hoppas att allt får sin lösning innan man drar igång detta brobygge.

Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Inte helt enkelt att hantera!

  1. Sören Eriksson skriver:

    En annan fundering man kan ha är vilka tider som skall gälla. Kommer broöppning att fungera dygnet runt året runt eller kommer man att stänga den möjligheten vissa månader, dagar eller timmar. Hur avser man informera båtägare om vilka tider som gäller. Vad händer om man tvingas stänga bron och det finns båtar som har sin plats i Bojarkilen men då befinner sig på utsidan.

  2. Båtägare skriver:

    Det lutar åt att det måste till en brovakt, men då rasar kostnaderna dramatiskt i höjden. Då räcker inte de av Hans-Robert Hansson meddelade kostnaderna inte långt.

  3. Rolf Böhn skriver:

    Den nya bron är i så fall en fast bro med en segelfri höjd på ca 3,5 meter. När jag inför valet engagerade mig i denna fråga, ställde jag just de här frågorna till politikerna.Hur löser man dessa frågor om säkerhet vid öppning av bron och driften ? Fick inga svar för utan att man har gjort studie besök i Göteborg/Eriksberg småbåtshamn. Där det finns en sådan lösning. Dock ej med samma förutsättningar som i Bojarkilen
    Jag var på plats i Bojarkilen ett antal gånger under sommaren för att räkna de båtar som inte går under en bro med 3,5 meter segelfri höjd.Utgick ifrån de båtar som var förtöjda vid bryggorna.
    Jag har använt ögonmåttet för att bedöma alla båtar som inte skulle klara av att komma under en bro på 3,5 meter.
    Svaret är ?
    Jag kommer fram med de här talen vid ett bra tillfälle. Jag bad politikerna gissa eller tala om vad de visste också. De kom inte i närheten.
    Det finns ju ett fungerande båtvarv på insidan av bron men det finns ju lösningar hur man får dit båtar även med en fast bro.
    Rolf Böhn

    • Jan Wogel skriver:

      Antalet segelbåtar (eller motorbåtar högre än 3,5 meter) med båtplats inne i Bojarkilen är försvinnande litet. Mot den bakgrunden är det kanske rimligt att som Rolf gör, föreslå en fast bro. Som Rolf antyder går det ju också att masta av en segelbåt, vilket dock kräver en välplacerad mastkran. Jag delar också Sörens alla invändningar mot en öppningsbar bro. Den skulle bli dyr och skapa nya problem.

      Men samtidigt är jag skeptisk till en låg fast bro. Bojarkilen är en av Strömstads bästa naturliga hamnar och det vore synd att snörpa av den med en lågbro. De senaste 100 åren är det oerhört många vattenleder som förstörts på grund av låga broar. Jag blir lika arg och ledsen varje gång. Båtleder ligger i strykklass.

      Min slutsats är att de två bästa alternativen är att antingen göra en ny och bättre upphandling för driften av linfärjan (högre driftsäkerhet och lägre kostnad) eller lägga en flytande pontonbro innanför varvet och båtplatserna.

      Jag ser ingen anledning att priotera bygget av en bro vid Bojarkilens mynning. Det finns högre prioriterade saker att spendera skattepengar på.

  4. Mecken skriver:

    En mekanisk bro kommer krångla MINST lika mkt som linfärjan, det är också många ”om” i den frågan. Vad den sen kostar i drift & underhåll är också väldigt intressant… Sen bör man ju också inom politiken väga dessa höga siffror mot skolmat, äldrevård etc etc. Var ger pengarna mest? -En flytande bro innerst är ”billig”, ger återbetalning då man kan anlägga bommar på utsidan och skapa ett antal platser för mindre båtar, (ca 35 2 metersplatser) låg påverkan då den inte hindrar vattenflödet nämnvärt, samt i samma svep ger bättre tillgång till parkeringar för båtplatsinnehavarna i bojarkilen då det plötsligt bara blir 5 min promenad till långtidsparkeringen vid gamla soptippen. Mätt via eniro.se så blir det 898m extra att gå jämfört med linfärjan. Tidsmässigt jämfört så tar ju även färjan några minuter att aktivera.

  5. Motionär med hund. skriver:

    Tänk vad mycket besvär och kostnader man skulle slippa genom att lägga ut en pontonbro vid varvet. Om man sedan i framtiden vill göra en bro också så har med stor säkerhet kostnaden för denna pontonbro tjänat in sig själv flera gånger om inte färjan drar kostnader längre.
    Dessutom är det en betydligt trevligare promenad på solsidan av kilen. Och den behöver inte stängas av när det blåser!

  6. Tänk ekonomiskt! skriver:

    Varför skall alla åtgärder i kommunen krånglas till så bedrövligt? Varför skall det byggas på Norrkärr och Gåseberget när det finns lättare ställen för bostadsbyggande, och varför ska det kosta 20-30 miljoner att bygga en bro för Spahotellets gäster och personal. Vi har bättre användning för våra skattepengar både i skolan och äldreomsorgen. Man behöver inte ösa pengar över onödiga och dyra projekt.

  7. Rolf Böhn skriver:

    När jag kollade på alternavtet med en flytande bro på insidan av varvet i Bojarkilen. Så är mark tillgången inte helt lätt från canning för bi varven (2st) och den flytande bron. Jag har gått utefter strand kanten för att hitta alternativ. Speceielt när man kommer ner till själva byggnade där man reperetara båtar.

  8. Tänk förnuftigt! skriver:

    Det är bara att hoppas att FÖRNUFTET segrar och att man bygger en bro innanför varvet. Förutom att det blir betydligt billigare, kommer det även att gynna de boende i Mällby och de som parkerar sina bilar vid den stora parkeringsplatsen vid gamla tippen. Detta borde även glädja alla affärsmän i sta’n.

  9. Mällbybo skriver:

    Rent psykologiskt blir det trevligare att promenera på Strömstads-sidan längs Bojarkilen och utmed kajen där båtarna ligger och sedan runda Röudden. Ytterligare en trevlig hamnpromenad!

  10. Ensamseglare skriver:

    Det är väl ingen konst att dra en gång-cykelväg förbi varven givet att varvsägarna är införstådda med detta. Så besvärligt är det inte. Pontonbron gynnar ju dem och deras verksamhet genom att det blir mindre besvärligt att ta sig till och från varven med segelbåtar och motorseglare. Problemet med öppningsbar bro uppstår ju genom att de båtar som skall till sina båtplatser och till varven kräver en sådan.

  11. Trött skattebetalare skriver:

    Lägg ner broprojektet vid färjeläget och använd kommunens resurser på att planera för nya bostäder. Vi har inte råd att hålla på med tjafs om en bro i fyra år till och ingen vill lyssna på gnället om att det saknas resurser för bostadsplaner. Sätt hela planeringsgänget i arbete med sånt som Strömstadsborna vill ha. Inte det som de inte vill ha!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *